Graviditetens påverkan på provsvar

Graviditet

förändrar resultaten för många klinisk kemiska och hematologiska analyser. Vanliga referensområden för vuxna kvinnor kan därför inte användas. Vi redogör här för en del av dessa förändring som ses vid en normal graviditet. Specialanalyser som används för att bekräfta graviditet eller missfall, eller för övervakning av placentafunktionen och fosterutvecklingen omtalas inte. Som ett led i kontrollen av gravida kan klinisk kemiska analyser beställas av barnmorska.

Graviditetens varighet

Förändringarna i laboratorievärden ökar med graviditetens längd och fostrets storlek men dessa förändringar sker inte med jämn hastighet. Under de första tio och de sista tre till fyra veckorna av graviditeten är förändringarna relativt små. Efter födelsen normaliseras värdena, några raskt, andra under loppet av två till fyra veckor. De tal som återges nedan står för genomsnittsvärden i slutfasen av graviditeten, alltså när förändringarna är som störst.

Blod- och plasmavolym

Många av förändringarna kan tillskrivas att blodvolymen ökar under graviditeten och att plasmavolymen ökar mer än erytrocytvolymen. En del av plasmaökningen beror på en ökad vatten/vätskefas (fysiologisk hydremi). Sådana volymförändringar kan medföra att normalvärden felaktigt uppfattas som anemi eller hypoproteinemi.

Östrogenpåverkan

Andra förändringar beror på hormonella faktorer. Typiska förändringar är ändrad proteinsyntes p.g.a. ökad östrogenpåverkan.

Hematologiska prov

B-Hb minskar med ca 15 g/L
B-Erytrocyter minskar med ca 0,40 x 1012/L
B-Hematokrit minskar med ca 0,04
S-Järn sjunker, men denna sänkning kan i viss utsträckning kompenseras om järntillförseln ökas. Det är därför oklart om minskande serumjärn verkligen är fysiologiskt.
S-Järnbindningskapacitet (TIBC) ökar under graviditeten oberoende av järntillförseln. Detta är en östrogeneffekt.
S-Ferritin kan avslöja järnbrist tidigt under en normal graviditet.
S-Folat sjunker med ca 50%.
S-Vitamin B12 sjunker ca 20% under graviditeten.
B-Leukocyter ökar ca 4 x 109/L.
B-SR är förhöjt under graviditeten p.g.a. fibrinogenökning. Om SR överstiger 30 bör andra orsaker beaktas, en SR som överstiger 50 är oftast patologisk. SR är illa lämpad som akut-fas-parameter under graviditet.
S-CRP ökar inte under en normal graviditet och kan därför ersätta SR som akut-fas-parameter.

Elektrolyter

S-Natrium sjunker i genomsnitt med 3 mmol/L
S-Kalium sjunker med 0,3 mmol/L
S-Klorid förblir oförändrad.
S-Calcium och S-Magnesium sjunker ca 10% p.g.a. sjunkande albuminnivåer.

Proteiner

S-Protein total sjunker ca 10 g/L
S-Albumin sjunker 6 - 7 g/L
Proteiner som syntetiseras i lever ökar under östrogenpåverkan. Detta gäller t.ex. transferrin, S-Järnbindningskapacitet, (CDT = Carbohydrate Deficient Transferrin ökar också), S-Ceruloplasmin och S-Alfa1-antitrypsin. (Ceruloplasmin analyseras dock inte vid vårt laboratorium, men se S-Koppar).
S-Haptoglobin sjunker under graviditeten.

Hormoner

Koncentrationen av SHBG och transkortin ökar under östrogenpåverkan. Detta ger en ökning i t.ex. S-Kortisol (både i morgon- och aftonprov).

S-Fritt T4 sjunker något
dU-Kortisol förblir oförändrat
S-Prolaktin ökar under graviditet och amning upp till 8000 mU/L.

S-hCG Vid en normal graviditet skall hCG-värdena dubblas vartannat dygn tills hCG-nivån har uppnått ca 1200 U/L. Vid hCG-värden mellan 1200 U/L och 6000 U/L skall värdet dubblas vart tredje dygn och när värdena överstiger 6000 U/L skall värdena dubblas vart fjärde dygn fram till ca vecka 10. Det är svårt att sätta exakta gränser som kan skilja ett utomkvedshavandeskap från en normal graviditet, men fallande värden eller utebliven koncentrationsökning är tecken på avvikelse, oftast utomkvedshavandeskap.

Eftersom hCG-värdena under graviditet är mycket höga förblir värdena mätbara i serum flera dagar efter abort, missfall och förlossning. Halveringstiden för hCG i blodbanan är ca 1 dygn. Utebliven normalisering tyder på att hCG-produktionen upprätthålls, antingen från en intakt graviditet, kvarlämnade rester av moderkakan eller p.g.a. utveckling av druvbörd.

Enzymer

S-Fosfataser, alkaliska kan öka upp till ca 250 U/L, genom att alkaliska fosfataser produceras i placenta. Gamma-GT bör användas i stället. S-ASAT, S-ALAT och S-LD stiger bara måttligt.

Lipider

S-Kolesterol ökar ca 25% under graviditeten
fS-Triglycerider ofta större ökning
S-HDL-Kolesterol ökar också p.g.a. östrogenpåverkan

Njurfunktionsprov

Kreatininclearance (har utgått ur sortimentet) ökar upp till 50%.
S-Kreatinin och S-Urea faller. Detta beror på ökad glomerulusfiltration under graviditeten. Om dessa förändringar inte ses, kan det föreligga njuraffektion.

Glukosomsättning

Glukosuri kan ses av och till under en normal graviditet. Detta beror på att ökad glomerulusfiltration gör att kapaciteten för återresorption av glukos i tubuli överskrids.
fS-Glukos är snarare lite lägre än hos icke-gravida.
Glukosbelastning visar att toppen på kurvan nås senare (relativ insulinresistens), men att tvåtimmarsvärdet skall ligga inom normalgränserna.

Vid glukosbelastning betyder ett tvåtimmars värde mellan 7,8 och 11,1 mmol/L nedsatt glukostolerans. Hos gravida dras det dock en skiljelinje för tvåtimmarsvärdet på 9,0. Om en gravid kvinna har ett tvåtimmarsvärde som överstiger 9,0 skall hon remitteras till specialavdelning. Mellan 7,8 och 9 skall det ges kostråd som vid typ-2 diabetes, och det skall utföras ny glukostoleranstest efter ytterligare fyra till sex veckor. Ju tidigare i graviditeten nedsatt glukostolerans (eller diabetes) uppträder desto viktigare är en adekvat uppföljning.

CDT

Under graviditeten kan CDT öka med upp till 0,4-0,6 %-enheter.